...känner jag mig idag. Känns som jag är på g att komma igång med löpningen igen ändå. Smärtan i kroppen är inte skadesmärta utan "jag har i alla fall några muskler att ha ont i" smärta. I morgon ska jag och en jobbarkompis iväg till Previa på kroppslig besiktning. Någon form av projekt som jobbet har startat upp för att "komma till rätta med" de höga kortsjukskrivningssiffrorna. Inte vet jag om det ger resultat men jag är bara glad att jag var en av de som blev utvalda att göra testerna. Bra att få en genomgång av kropp och själ ibland tror jag.
"Har du en gång tänkt en tanke. Försökt stoppa den, radera den från minnets bank. Innan den satt sig som ristad in till märg och hjärnans balk. Har du en gång tänkt en tanke. Som upprepar sig, likt en raspig LP om och om igen. Som vore den ett minne, utav något som har hänt. Men det är dock blott en tanke. En tanke du har tänkt."
Det här blogginlägget skulle kunna handla om vädret men jag väljer härmed att bojkotta snön och låtsas att den inte existerar. Det är nästan April och rent tekniskt är det vår.
Istället tänkte jag ta en sak jag kom att fundera på när jag jobbade i kväll. Det här med feminism. Vad är det för nått egentligen? Vem är det bra för? Är det verkligen bra för någon? Handlar det om allas rätt att behandlas lika eller handlar det om kvinnors rätt att göra samma sak som män men då naturligtvis bara det dom själv väljer eller tycker är kul? Är det ren avundsjuka? Jag vet inte men det alla deras resonemang brukar falla på i mina ögon är när man kommer med krav att man ska behandlas lika "i allt" fast bara i de fall man är missgynnad. Jag tycker inte så här för att jag är rädd för feminister. Tvärt om är jag för att man ska behandlas för den människa man är och inte för det kön, hudfärg eller folkgrupp du är eller har. Jag tycker bara de gräver sina egna gropar precis som andra -ismer alltid gör oavsett om de börjar med Fac- eller Naz- eller Femin-. Och oftast verkar det börjar med att någon blivit illa behandlad av någon från någon grupp av människor och med hat som eld ger sig på alla som har den gemensamma nämnaren att de är Män eller Judar eller någon annan tillhörighet. Och i slutändan blir det bara så fel.
Nä, jag säger bara bort med feminismen men fram för KVINNAN!
Idag var det full fart på förmiddan. Ida och Maria var ute tidigt och började vårröja i trädgården. Själv hade jag sovmorgon till 9. Innan jag gick ut och hjälpte tjejerna så han jag äta frukost och kolla igenom nyheterna och vädret på SVT. Det mest iögonfallande var att de lovade snö över hela mellansverige. HA! tänkte jag. Troligt! Vad som hände sen var ju att det naturligtvis började snöa och ivern att vårstäda kom av sig lite. Ida och jag gick in och Maria åkte till sin godmangubbe. Fick då för mig att röja i Idas rum. Hon hade dock svårt att acceptera att "leka städa" verkligen var en lek. Men jag gav mig inte och det blev ganska bra sorterat.
Nu på eftermiddan har jag vart ute och sprungit. Det blev en kombinerad springa/gå runda. Tänkte innan att jag skulle springa 2 varv av den rundan jag har så länge jag inte fick ont. Det kändes bra fast jag var trött. Vill i alla fall tro att jag sprang mer än jag gick. En timme och 17 minuter var jag ute. Är jättenöjd med det eftersom det är 2 gången på en dryg månad jag kunnat springa utan att känna av min vadskada. Huruvida det räcker när det väl kommer fram till sista maj när jag ska springa i stockholm får vi väl se. Jag tänker stå där på startlinjen i alla fall.
...Försöker vara possitiv även när det är motigt. ...Springer 3-4 gånger i veckan. ...Lägger inte ner energi på saker som inte går att ändra. ...Äter nyttigare. ...Sover mer, i alla fall emellanåt.
I dag var dagis stängt. De kan tydligen göra så ibland. Då får man som förälder ta ledigt och tvingas vara med sitt barn en vanlig vardag. Skämt och sidor, jag gör det så gärna och Ida och jag har haft det mysigt idag och allt. Varit uppe på stan och inhandlat present till hennes Mor som fyller år på fredag och sen ätit lunch på Burger King. De slår annan skräpmat och andra hamburgarrestauranger med hästlängder tycker jag.
I natt som gick hade jag en fasansfull, konstig, märklig mardröm. Jag minns aldrig särskilt mycket av det jag drömmer men eftersom jag satte mig kallsvettig med hjärtklappning upp i sängen så kommer jag ihåg vad jag vaknade av i alla fall. Jag drömde att jag gick ut ur huset mitt i natten för att det var något som lät och störde ifrån trädgården. När jag kom ut där så möttes jag av den fruktansvärda synen av en person klädd i mörkgröna regnkläder och lantmännenkeps åkandes på en flakmoppe i vår trädgård, som inte var en liten uteplätt utan en stor trädgård. Jag har ingen bild av ansiktet men han åkte runt där och stal Idas leksaker som låg på gräsmattan och slängde upp dem på flaket. Sen minns jag inget mer. Kan någon vänlig själ försöka tyda vad det här betyder. Om inte annat för skojs skull :)
...för den här gången. Redan igår kväll om jag ska vara ärlig. Riktigt gått med mat igen och full fart på magen. Fasta gör verkligen susen för mig. Funkar bra på flera sätt både att magen får en rensning och en viss övning i tålamod och självdiciplin. Jag mår helt enkelt väldigt bra av det. Ska försöka göra det ett par gånger om året i fortsättningen.
Ett dygn utan fast föda avklarat. Var riktigt tungt igår kväll men jag har haft en god natts sömn och ska snart pallra mig iväg till jobbet. Nu känns det riktigt bra. Känner att min kropp mår bra av en renovering och utrensning.
Tur är att min motivation för att fasta är på topp för just nu är det jobbigt. Det jobbigaste är inte sug efter mat utan efter att få tugga på något. Men jag ska jävlarimej härda ut. Vet att jag mår så bra av det efteråt.
Nu ska här fastas. Inte äta ett skit på minst 5 dygn bara dricka vatten, juice och mystiska brygder. Har gjort det förrut med blandade resultat men har aldrig känt mig mer motiverad än nu. När jag tittar på vågen så hamnar den en bit över den där "magiska" gränsen som jag lovat mig själv att aldrig passera. 100+. Jag kan inte heller längre skylla på kraftig benstomme och när jag nämner mina stora muskler som väger mer än fettet så viker sig Maria dubbel av skratt. Förstår inte vad hon menar... Jag vet att man inte kan fasta sig till lägre vikt men jag behöver rensa ur systemet och sen efter det är gjort kan jag hålla en bättre kost lättare. Och då går jag ner i vikt.. Ujejjuj vad enkelt det kan vara på pappret...
Maria och jag har fantastiska familjer som ställer upp i alla väder och lägen. Eftersom Maria var kallad till Ersta Sjukhus i Stockholm för info om hennes vikt-op valde jag att följa med, kändes självklart. Därför behövde vi barnvakt för vår lilla prinsessa. Frågan gick till Gudmor som tackade jag och allt var frid och fröjd till i måndags tror jag det var, när hon lyckades med konststycket att göra illa vaden. Därför fick det bli en kombinerad vistelse hos mina föräldrar, Idas Farmor o Farfar och att alla Marias systrar kom och tog hand om henne. Dom ställer alla upp till hundra procent. Dom måste verkligen älska oss. Eller så är det väl vårt lilla charmtroll till dotter som lockar :) Hur som helst är de fantastiska allihop på sitt sätt. Kan bara säga tack så himla mycket alla. Ni är bäst!
Har tagit ett beslut idag. Som vuxit fram den senaste månaden. Jag och nätpoker är i princip finito. Jag tar en paus, ett break. Kanske aldrig spelar nätpoker mer vad vet jag. Jag är less på det. Det är kul när det går bra men när man står och stampar på samma ruta kan det lika gärna vara. Det är dessutom helt associalt. Jag ska satsa mer på mina familjer och på att göra saker som jag tycker är mer kul och mår bättre av. Nätpokern är inte en av dem för tillfället. Det krävs så enormt mycket tid för att lyckas. Och jag kan inte nöja mig med att bara ha ambitionen att spela för skojs skull. Jag är vill tro att jag är bättre än så men resultaten ljuger inte. Har inte haft en rejält framskjuten placering sedan OnlinePoker - SM för 2 år sedan då jag blev top-50. Tack vare den ligger jag fortfarande klart på plus men man kan inte leva på gamla meriter.
Det kommer ske stora förändringar i vårt liv i och med M:s operation. Där vill jag kunna gå All-in och vara till fullt stöd. Funkar inte att vara frustrerad över dåligt pokerspel eller taskiga utdragningar då.
...de finns nog överallt. Både i film/böcker och i verkliga livet, tyvärr. I Lördags hade Maria och Jag förmånen att gå på bio själva (tack barnvakterna/gästerna) Vi såg då "Män som hatar kvinnor" filmen baserad på boken med samma namn, av den i förtid bortgångne Stieg Larsson. Jag har läst boken och tyckte den var väldigt bra. Nu är ju egentligen film mer min grej och jag kunde när filmen var slut känna en viss sorg att jag hade läst boken före. Filmen var väldigt, väldigt bra. Följde förlagan nära och de flesta karaktärer gick att känna igen från boken. Fast spänningen försvann rätt mycket på grund av att jag redan sett filmen. Visste innan vem om var mördare och vad som skulle hända. Skulle dock säga att det är den bästa svenska filmen på mycket länge och kanske den bästa någonsin i den kategorin spänning/deckare. Den får den första Arn-filmen som jag tyckte var rätt okej att framstå som en kalkon-rulle. Kan bara säga till de som inte sett filmen eller läst boken. Gör det. Bägge. Fast tänk noga efter innan vad du föredrar. Är du som jag en filmoholic ska du helt klart se filmen före. Är du som min kära sambo en läsoholic ska du nog plöja böckerna först. Men missa inte det här för det är både svensk filmhistoria och literaturhistoria.