Bosse Nilsson har noll koll

Sveriges hetaste blogg

Blondinbella tänker säkert en del? Nä, inte i närheten. Här är en länk till sveriges just nu hetaste/roligaste blogg. http://www.na.se/blogg/index.asp?mb=106&b=14834

En vän från förr...

...har jag idag haft besök av. Min "gamla" arbetskamrat Egon har varit här på lunch. Har inte sett honom på ett par år men det kändes lika naturligt som då, när vi satte oss i fikarummet och inledde djupa, filosofiska diskussioner om värdsliga likväl som världsomvälvande saker. Insåg hur mycket jag saknat honom på jobbet. Arbetet i sig är som det alltid varit och troligen alltid kommer vara. Arbetskamraterna är väl okej men jag har ingen längre som vill gå på djupet. Någon som hur ska man uttrycka det, underhåller mitt intellekt? Det var i alla fall väldigt trevligt och skönt att se att han mådde bra. Får nu se till att det inte dröjer 2 år till nästa gång man ses.

Henrik Larsson Inhopp med Barca mot Celtic

I morgon kommer Helsingborg till Behrn Arena för att få smörj. Då har de förhoppningsvis med sig den här stora lilla liraren med. Helt underbart klipp av henke när han hoppar in i champions league för barcelona mot sin gamla klubb Celtic. Måste ha känts väldigt märkligt. Aldrig någonsin hört en motståndarspelare till ett lag bli så hyllad någon gång vid inhopp. Först busvisslingar för Marques och Ronaldinhio som går ut sen jubel och sång. Riktigt mäktigt. Ger mig gåshud och nästan en tår i ögonvrån. Man förstår lite mer hur stor han var/är i skottland och resten av världen. I mitt tycke Sveriges störste spelare genom tiderna. Hoppas nu bara han väljer att sluta i tid så man inte kommer ihåg honom som misslyckad.

Härligt väder igen!

Idag har det vart helt underbart vårväder, lite kyligt i luften bara. Vaknade snortrött men fann någon slags inspiration i någon gömma och gav mig på att olja terrassen en andra gång. Blev riktigt bra om jag får säga det själv. Sen har vi haft en buske bredvid postlådan som maria har stört sig på sen vi flyttade in. Hjälpte henne lyfta ner resterna i en sopsäck bara för att upptäcka att det var en trästubbe bredvid där den stod. Började gräva upp den och då kommer det en unge i 10 års åldern med en schäfer. Och den tjejen hade den värsta form av mundiarré jag upplevt. Hon stod och malde i säkert 20 minuter om allt mellan himmel och jord. Maria fick knappt en syl i vädret och jag brydde mig inte ens om att försöka. Bekymmrade mig mer vad jag skulle göra åt det plötsliga anfall av skavsår i öronen jag fick där. Till slut gav hon sig iväg och jag kunde göra färdigt det jag börjat med. På eftermiddagen var vi till IKEA, jippi! Hur som helst var vi där av en orsak, för en gångs skull. Vi skulle köpa utemöbler, vilket vi också gjorde. Ida lekte i "Barnstallet" ända tills vi var färdiga. Sån duktig tjej. Sen på eftermiddagen har jag skruvat IKEA möbler med "hjälp" av Ida. Och nu i kväll har vi kunnat sitta ute och äta kvällsmat för första gången i vårt hus :-)

Arne Hegerfors hanterar dålig förlorare!

Grymt rolig!

Så trött i kväll

Har känt mig som en zombie ikväll. Inte orkat göra något. Somnat framför TVn, försökt läsa men somnat. Inte ens orkat prata.

Dessa jävla skador!

I fredags när jag var ute och sprang högg det till i den högra vaden. Var skadad i den vänstra tidigare i våras. Jag slutade omedelbart springa den här gången. Förra gången kämpade jag mig runt fast det gjorde ont. Jag gick och har inte sprungit sen i fredags. Har fortfarande känningar när jag går fort eller anstränger benet. Börjar bli jäkligt frustrerad faktiskt! Vill ju inget hellre än att komma igång men just nu känns det ganska tröstlöst.

drunk fisherman- the funniest on youtube

the funniest video in the world

Vad är rimligt att vänta?

Det frågar jag mig idag. Hade bestämt "lunchdate" med en god vän och föredetta jobbarkompis klockan 12 idag. Vi skulle ses utanför en restaurang. Jag var där strax före 5 i 12. Det blåste isande kallt. Vi har inte varandras mobilnummer längre men hade bestämt via FB. Jag stod kvar till kvart över sen bestämde jag mig för att gå. Skulle jag ha väntat längre?

4 år sen

I dag har vi firat vår lilla tjej med familjen Hon fyller 4 år i morgon, jisses vad tiden går snabbt.

Natten för snart 4 år sedan låg jag i princip helt sömnlös på USÖ orolig för Maria och den sjukdom, havandeskapsförgiftning, som hon hade och orolig för bäbisen som låg i hennes mage. På morgonen skulle hon snittas. Det var en lång natt. Sängen var någon ihopfällbar sjukhussäng som hade rullats in på Marias rum för att jag skulle kunna vara där. Den var allt annat än bekväm minns jag. Vi väcktes tidigt efter den sömn man nu lyckats få och hon gjordes klar för operation. Jag skulle sitta med inne på operationen. Ville vara med men var samtidigt väldigt orolig. Mest för Marias skull. Bäbisen kände jag inte än. Jag hade ju varit med och följt sjukdomsförloppet. Hur Maria hade tappat all ork. Det var jobbigt.

Maria rullades iväg och jag fick följa med personalen in i ett omklädningsrum och byta om till sterila kläder. Sen hämtades jag och leddes in i operationssalen av en sjuksyster. Jag var livrädd för Marias skull men ville försöka visa mig stark. Gråten i halsen hela tiden. Jag satt vid hennes huvud under operationen. Där fanns den där evinnerliga maskinen som mäter puls och syresättning till blodet och den hoppade upp och ner och pep. Narkosläkaren pratade lugnt med henne hela tiden. Han var en klippa. Jag satt på en pall och hade en sjuksyster bakom ryggen som höll händerna på mina axlar under hela operationen. Det var otroligt skönt, gav mig tröst och styrka på något sätt. Hon snittades runt 9 har jag för mig. Det är en flicka, berättade barnmorskan. Hon lyfte ut henne. Och bäbisen skrek. Ja, hon skrek. Det skönaste ljud jag hört. Delar av oron släppte och jag grät.

Kasta sten i glashus,,,

,,,det ska man ju inte göra. Det brukar oftast komma tillbaka till en själv. Jag vet att jag är slarvig med en del saker. Strör kläder ikring mig ibland. Men jag plockar också upp efter mig. Dom gånger jag hinner plocka. Jag tar av mig strumpor och lägger dom där jag tog av dem. Oftast i soffan. Eller på golvet nedanför soffan. En väldigt usel vana. Idag dammsög jag golvet i huset. Då hittade jag det här under vardagsrumsbordet. Vem äger strumporna? Det är i alla fall inte mina!