Sagan om giraffen som rymde...eller loppisen som regnade bort

I Lördags hade vi kalas för Marias gamle far. 73 bast. I det stora hela vackert väder på dan vilket var skönt. Sen på kvällen kom då regnet, eller rättare sagt REGNET!...Normalt sett när det varit en dryg vecka av klibbig hetta hade jag välkomnat regn. Kanske till och med gjort en regndans. Nu var det en aning andra förutsättningar. Vi hade bokat in oss på loppis för att sälja av "lite" saker före flytten. Bilen var fullstuvad och vi ägnade lördagkvällen till att sortera upp sakerna vi hade med oss. Däremellan hann vi dock äta en underbar middag, Grillade kycklingfile med vitlökscreme och potatisgratäng, på Resturang Kryddan i Skövde.

När vi vaknade på Söndagmorgon formligen öste regnet ner. Och det var ett ihållande regn. Och loppisen var utomhus. Vid 9 slutade det regna och vi beslutade oss för att göra ett försök i alla fall. Allt blev smått tragikomiskt. Det började bra. Vi sålde för 115kronor redan efter en kvart. Därmed var loppis-avgiften på 100kr räddad i alla fall. Efter runt en timme kom så regnet. Då hade vi inte lyckats sälja något mer. Snabbt undan med alla våra 5-6 banankartonger med barnkläder så de inte skulle skadas av vätan. Sen stod vi där och frös i regnet i 3 timmar till och alla som kom förbi, jo, det sjuka är att det kom folk, tyckte det var enormt synd om oss men inte fan ville någon köpa nått för det! Våran bordsgranne lyckades dock sälja all möjlig skit! Helt fantastiskt orättvist, lol. Vi lyckades till sist sälja för en hundring till. så totalt på 4 timmar gick vi med 115 kronor i "vinst".

När vi kom hem var maria trött. Hon fick sova hela kvällen. Ida och jag försvann in i fantasins värld några timmar....

Det var en gång en Brandstation som inte längre användes som brandstation. Där flyttade en hel djurpark in. Elefanter, lejon, tigrar, flodhästar och en krokodil. I berget ovanför brandstationen bodde det två giraffer. Mamma giraff och pappa giraff. Pappa giraff var väldigt busig så han klättrade ner och rymde. Han rymde till sjukhuset där han klättrade upp på taket.
- Det får man inte göra, sa Ida bestämt.
- Nä, det är lite tokigt, sa Pokerpappan.
Nästan samtidigt ramlade en brandman av brandbilen och sjuksyster fick köra honom på flaket på sin traktor till sjukhuset. Där tog doktorn hand om den skadade brandmannen.
- Pappa, du säga till giraffen komma ner, sa Ida vänd till pokerpappan och drog honom i armen.
- Kom ner nu! sa pokerpappan vänd till giraffen.
- Nähä, jag villelinte! säger giraffen.
- Okej då får vi komma med helikoptern och bärga ner dig, bestämmer pokerpappan.
Ida hoppar jämnfota av glädje och spänning när helikoptern lyfter från brandstationens tak med riktning mot sjukhuset. Giraffen krokas fast i halsen och lyfts tillbaka till sin plats på berget. Ida jublar.
- Igen! Igen! tjuter hon av glädje.
- Okej säger pokerpappan men hinner inte reagera innan Ida har hjälpt pappa giraff att rymma igen och minsann, historien upprepar sig (totalt 5 gånger),den rackaren klättrar åter upp på sjukhusets tak och vägrar komma ner. Och helikoptern och sjuksyster med traktorn turas om att köra giraffen fram och tillbaka ända tills det är dags för Pokerpappan att fixa mat. Och plötsligt byts glädjerop och skratt mot skrik - JOOO, DU MÅSTE LEKA MED MIG!! och gråt - Jag vill inte ha mat, jag vill inte leka själv! Fast säg den skrik och gråt som inte köttbullar och potatismos kan råda bot på :-) Sen blir det bolibompa med Anki och Pytte , tandborstning och saga/Bamse och sen godnatt innan lugnet lägger sig och Pappa Magnus kan sätta/lägga sig i soffan framför tvn och pusta ut med ett stort leende på läpparna. Det är ett hårt jobb att jaga förrymda giraffer!