"Osten"

Nu ska jag berätta historien om "Osten". Eller ****** som han egentligen hette men vi kan kalla honom för Börje eller helt enkelt bara, Osten.

Det var sommaren 1994 och Sverige höll på att spela ett sedemera klassiskt VM-Slutspel i fotboll och själv hade jag genom arbetsförmedlingens försorg tilldelats ett sommarjobb på kommunen som gick ut på att hålla rent staden. Dom som kommer ihåg sommaren 94. Ni som var med då, gör det säkert med tanke på fotbollen. Ni tänker att det var en otroligt fin och vacker sommar. Det stämmer till stora delar. Men eftersom mitt jobb gick ut på att genom utomhusvistelse beväpnad med en plockkäpp/tång/sak rensa staden från allehanda skräp och vidrigheter kan jag tala om att det stämmer bara delvis. För inledningen på sommaren var faktiskt fruktansvärt regnig. I drygt en vecka regnade det på oss innan det fina vädret kom. Själv hade jag inte körkort på den tiden heller men var utrustad med en fenomenal kondition, som numera dessvärre är som bortblåst, så jag cyklade de 2.5 milen från Ervalla in till Örebro och tillbax varje dag. Sen gick vi och plockade. Där fick jag några arbetskamrater som jag senare aldrig mer träffade, varav flera var sådana man aldrig mer ville träffa och några som jag ändå tappade kontakten med, vilket var synd.

Det var Peter som jag parades ihop med och vi kom väldigt bra överrens. Han var en filosof och drömmare å det grövsta. Ett 25 årigt original som hade gått på högskolan i flertal år och läst utan att blivit nått eller hur man ska uttrycka det. Han hade lärt sig en hel del i alla fall som han delade med sig av. Vi hade trevligt den sommaren trots det halvtrista jobbet. Våra djupt invecklade filosofiska samtal förde oss ständigt på avvägar. Två personer med total brist på lokalsinne.

Sen var det 2 killar. Vi kan kalla dem Måns, som i Måns i Pelle Svanslös, och den andra som hade morotsfärgat hår kan vi kalla Bill eller Bull. Eller kanske Bill och Bull. Hur som helst. Måns och Bill och Bull gillade inte ideén att de skulle arbeta för att få betalt. De ville göra så lite som möjligt. De höll sig undan arbetet och det kändes tidigt som att de ville ställa till med bråk.

Sen var det då tre tjejer. Vi kan kalla dem Mona och Lisa och Stina. Mona och Lisa hade naturligtvis blivit ihop-parade att jobba ihop. Stina däremot, tjej i 25årsåldern med pojkvän och barn, skulle då jobba med "Osten". Jag tror Osten var ett par år äldre än mig. Osten tyckte om tjejer. Han tyckte om tjejer och tyckte det var okej att prata sex med och i princip stöta på Stina första dagen de jobbade ihop. Han tyckte nog att alla tjejer borde vilja ha honom. Han var runt 160 cm lång, tunn och smal och hade långt flottigt, mörkt hår i en tofs. Stina uppskattade inte Osten. Hon smet iväg till Mona-Lisa och i fortsättningen var det Mona-Lisa och Stina och Osten var inte välkommen där.

Osten började istället följa efter Peter och mig. Eftersom vi är hyggliga killar tyckte vi det var ok, till en början i alla fall. Fast Osten blev mer och mer konstig. Inte bara att han var smått besatt av Stina och hade allmänt skruvade fantasier. Han berättade hur han brukade bli utslängd från krogen för att han tafsat på tjejer. Han samlade på saker också. Saker som vi hittade på marken. Saker som någon kastat och betraktat som skräp. Lump.
- Man vet aldrig när man kan få användning av det, sa Osten, när han plockade upp ett oidentifierbart, rostigt föremål och stoppade det i sin ficka.
Peter och jag såg frågande på varandra men sa inget.

Jag tyckte synd om Osten. Jag märkte att ingen gillade honom. Jag stod ut med honom, ibland i alla fall, så vi pratade en del men jag tyckte han var konstig. Han skulle kunna bli jobbig om man släppte honom för långt in i den egna sfären, så jag gjorde inte det. Han ville bita sig fast som en igel kändes det som ibland. Antagligen behövde han väl en vän.

Måns och Bill och Bull gillade inte heller Osten men de gillade att driva med honom. Eftersom alla cyklade så stod våra cyklar utanför lokalen där vi hade rastplats. En dag när vi kom tillbaka och skulle äta lunch såg inte Osten sin cykel. Peter och jag gick in och Osten dröjde sig kvar och letade efter cykeln. När vi kom in i stugan satt redan Måns och Bill eller Bull där. De hånflinade. Mer än vanligt då. Peter och jag satte oss och åt vår matsäck. Sen kom tjejerna och efter ett par minuter kom Osten in.
- Vem är det som stoppad min hoj i en sopsäck? Frågade han med sin irriterande röst.
Ingen svarade. Måns och Bill och Bull hånflinade fortfarande, kanske ännu mera.
-Varför har ni stoppat hojen i en soppåse, fortsatte Osten nu mer direkt vänd mot Måns.
- Vet du inte att Ostbågar ska vara i påse? säger Måns hånleende och Bill eller Bull vrider sig krampaktigt i skratt.
Osten svarar inte utan går bara ut.
Jag suckade bara. Tyckte det var elakt men samtidigt ganska fyndigt. Hade varit roligare om det gjorts utan det tydliga uppsåtet att vara elak. Det var synd om Osten. Innerst inne ville han bli omtyckt men han visste inte hur man gjorde. Men mest var han bara konstig.