Pokerpappan filosiferar

Hur kommer man till ro med sig själv? Hur hittar man en balans i livet? En balans mellan arbete och familj, vänner och fritid. Vad är rätt och vad är fel? Hur prioriterar man och värdesätter saker rätt? Det som känns viktigt nu kanske inte alls är så viktigt om ett år. Ska man då ångra att man prioriterade det? Ska man sätta upp mål för sig själv också eller bara för familjen? Om vad egot vill hindrar familjen, vännerna, jobbet eller familjen, vännerna, jobbet hindrar vad egot vill, vad är viktigast? Hur prioriterar man eller gör man inte utan låter det bara vara? Är universum oändligt? Har jag rökt på eller har förkylningen skadat hjärnan?



Jag vaknade i måndags morse med förkylning och känslan av att aldrig någonsin kunna ta mig ur sängen igen. Förkylning och feber gjorde sitt men även känslan av att vilja vara ynkligt liten och inte behöva ta ansvar över något. Bara vilja ligga i sängen och lämna över allt vad heter jobb, barn, hushållsarbete på någon annan. Ja, jag vet. Låter som en gnällig kärring. Det kanske är naturligt att känna så när man är sjuk vad vet jag. Ansvar blir ett skällsord för mig när jag tycker det blir för mycket eller när det är många saker jag vill men känner att tiden eller orken inte räcker till.

Vad har jag kommit fram till då? Har ju haft en vecka nu att sova massor, fundera och tycka allmänt synd om mig själv.
Det jag har kommit fram till är att jag tillåter mig bara att vara sjuk och liten när jag är ensam hemma. Annars går det inte och jag känner att de andra förtjänar bättre än en trött pappa/sambo som inte vill/orkar något. Ida förstår inte att pappa inte mår ok utan tycker jag är dum när jag inte vill leka. Maria, ja, hon har fullt upp med att tänka på sig och allt som ska hända med hennes operation och hon är ju sjukskriven på halvtid, ska jag då gnälla över en förkylning? nä. Ska bli skönt när det blir klartmed hennes op. Då blir jag den feta i familjen:)

Funderar på att skriva ner en lista på mål eller saker jag ska sträva efter eller vill göra. Tror det kan vara bra. Oavsett om det är genomförbart eller ej. Problemet med mig är att jag är en mästare på att hålla många bollar i luften utan att slutföra saker. Har ärvt den tveksamma färdigheten av min far. Som renoverat övervåningen i sitt hus i 20 år nu utan att det blivit färdigt. Han har för mycket olika saker andra tycker han "måste" göra. Därför blir inget klart i stället.

Ja, en hel del flum blev det nog där. Ta inte allt för allvarligt på det den som läser. Jag säger som Mowgli efter att Björnen Baloo släppt en bautasten i huvudet på honom -"jag mår fiiiint!"